Vi gick över isen till Paradiset

I morse beslutade vi oss för att gå över isen och titta till Paradiset. Det är ett fruset Paradis med isrosor på insidan av glasrutorna. Så fruset att insidan av låset på ytterdörren var frostigt.

Vi hade med oss varm choklad och äggmackor, för det ska man ha när man går på isen. Så är det.

Det var mycket folk som ville vara ute i friska luften och parkeringen var i stort sett full och på en plogad isbana var det så mycket folk att det där med att hålla avstånd inte hölls. 

Fick veta av vår skolsköterska i veckan att i varmt luft, klarar covidviruset att färdas två meter men när det är kallt... Håll i hatten... då klarar det av att färdas hela åtta meter... Det tror jag inte de vid isbanan hade en susning om.

Igår införskaffade T isdubbar åt oss... och jag är glad att jag inte behöver använda det inköpta. Bada isvak är inte något jag ser framemot att göra.

Ön var orörd så när som ett träd som bävern varit på, så nästa höst kommer träden lindas med hönsnät nertill. 

Kaprifolen har skjutit skott... hoppas den klarar köldknäpparna som är nu.

Nu är vi åter hemma, har ätit och känner oss lite "mosiga" efter några kilometers promenad i snön. Julia har gått in i djup sömn och ligger långt under fleecen och drar långa suckar.

Må gott

I´ll be back.