Vill inte börja "jula" än

Lite ljusare har det allt varit idag. Så ljust att jag insåg att jag behövde damma lite. Så, nu är det dammat och solen är på väg att försvinna. Det gäller att ta tillvara på alla solminuter för det kan dröja till våren om vi har otur, innan den kommer åter.

Nästa söndag är det 1:a advent och jag ser att några redan börjat "jula". Jag tänker vänta, vill inte börja för tidigt...Av samma anledning börjar jag inte fira påsk och midsommar nu heller. Så... stakarna får vänta i en vecka. Däremot har jag planterat två amaryllisknölar, annars hinner de inte bli blommor på dem förrän efter jul.

Julia ligger nu nyduschad i sin bädd och "bligar med ett öga" från fleecen. Hon gillar att ligga där i värmen och låta utandningen värma som en kamin. Igår hade hon fullt upp när A, F, N och Bill kom på middag. När N behöver få blöjan bytt, går Julia fram och duttar den lilla prinsessan i rumpan och när den lilla jobbar med den största kroppsdelen (stämbanden) går Julia och lägger sig. Jobbigt att vara en dobermanntant ibland, men spännande. Hon kan inte låta bli att nosa på N och där N är... ligger Julia och Bill nedanför.

Nu dags för lite middag... typ lasagne.

Må gott

I´ll be back.

 

Ludd i maskineriet och fars-dag.

Förra helgen när vi var upp till mina föräldrar för att byta till vinterdäck, sa mamma att hennes symaskin "gått sönder". Å så kan man ju se det när den liksom inte fungerar.

Vi tog med den hem så shinjörn kunde kika lite på den... eller lämna in den om det inte räckte med "ett kik".

När "kiket" var klart... fungerade maskinen igen... JÄTTEBRA. I maskineriet fanns ludd från massor av sytillfällen och idag när vi for upp för att fira fars-dag tog vi med härligheten och en smörgås tårta.

Nu är det färdigfirat för idag och vi har kommit hem

Må gott

I´ll be back.

 

Med lagen i ryggen fungerar allt.

Ibland behöver nyblivna föräldrar barnvakt... och då hoppade nybliven farmor (läs jag) in, även om annat stod på agendan. Jag jobbar heltid, pluggar halvtid och då kan det ibland vara lite snoigt med tid. Det löste jag.

Kurslitteraturen ligger på matsalsbordet och där parkerar jag även datorn. Vi har ett arbetsrum tillika gästrum, och där står den stationära datorn. T som måste få möjlighet att "datorisera", får sitta i där.

Häromdagen när sonen och F behövde hjälp, kom N hit... Då jag hade en inlämningsuppgift som var tvungen att vara klar... fick hon hänga med mig i matsalen. Nu kan hon ALLT om specialpedagogiska perspektiv i relation till varandra, vilka som är varandras motsats och olika dilemman på det. Den lilla (numera 3500 gr) låg på en fårskinnsfäll på matsalsbordet och tittade eller sov och hon hade lagboken i ryggen. Med lagen i ryggen var hon nöjd i över en timme och jag hann klart. Sedan fick hon en kulinarisk middag och somnade om.

Nu dags att fixa lite mat.

Må gott

I´ll be back.

Årets släktträff på kyrkogården.

Då var det dags igen... den årliga släktträffen på kyrkogården. I år var släkten utökad med min kusin E och hennes man H och det var jättekul, OM man nu får säga så när det är kyrkogårdsträff. Men... så var det i alla fall.

Mamma och moster är som alltid frusna och i år stod först på listan "byta kjolar". Den ena har gått upp och den andra gått ned... så byte av kjolar var ett måste.

Sedan var det dags att leta efter gravarna. För så är det. Varje år, letar vi och man kan nästan tro att någon går och flyttar gravarna innan vi kommer. HUR svårt kan det vara att komma ihåg att "Kalle", mammas och  mosters morfar ligger i 5;e raden... eller var det 4;e?

Alla viktiga ska ha ett ljus tänt och även Nisse, fastän han inte är släkt. Nisses sten är rund och fin, som en större rugbyboll och väder och vind har suddat ut namnet på stenen... men vi hittar den ändå. Nisses sten är i kanten på kyrkogården och är den största bollen. 

T tar alltid hundpromenad när vi  kommer till kyrkogården. Detta då man inte får ha hundar med sig in... Alltid blir mosters man med och denna gången även kusinens man. 

Å fikat är viktigt... jätteviktigt.

På vägen hem, stannade vi till hos A, F och N... och denna gång fick även Julia träffa N. Det var snabbt gjort för Julia.

Nu har vi kommit hem...ätit och har vilda planer på att se en film... så får det bli.

Må gott

I´ll be back.

 

Mitt barnbarn

Idag har vi träffat sonen, F och N. Jag hade N i mitt knä i nästan två timmer och jag njöt av varje sekund. Fick höra att den lilla håller sina föräldrar vakna med jämna mellanrum på nätterna. Vågade inte säga att det kommer hålla i sig tills hon fyller minst 30.

Hon är lik både A och F... Sonens mun och F;s smilgrop i ena kinden och hon är det vackraste jag sett.

Julia har ännu inte träffat N... men det ska hon snart få göra. Tror hon kommer vara beskyddande och nyfiken.

 

Nu fortsätter söndagen med någon film

Må gott

I´ll be back.

Fick hålla N för första gången

Jag är världens stoltaste farmor till det vackraste jag någonsin sett. Liten N, som med största sannolikhet kommer bli längre än jag. I fredags fick jag hålla i henne för första gången och jag kunde inte hålla tårarna tillbaka. 

Jag önskar jag kunde hänga hos sonen, F och N hela tiden men det går inte... tror inte att de vill ha mig inneboende, så när vi inte var där, var vi hemma. Julia letade solfläckar att ligga i och jag pluggade. T han fixade med markservicen.

I kväll är det derby på Behrn arena i Örebro mellan Örebro och Degerfors. Röken av från de bengaliska eldarna ligger tät i parken utanför oss och jag lovar, det finns inte en parkeringsplats att uppbringa i stan. Ljudnivån från hejarklackarna är så hög att vi fått höja ljudet på tv;n för att höra vad som sägs.

 

Nu... lägger jag ner pluggandet och tittar lite på tv.

Må gott

I´ll be back

A + F = N

Idag... är en av de största dagar som kan finnas. 

Idag blev jag farmor. Min son... han som var så liten när han var liten, är stor och har själv blivit pappa till en liten flicka.

STORT GRATTIS 

A + F = N.

Nu är jag himla mallig, stolt, lycklig och oerhört nyfiken på vem den lilla flicka är. 

Jag tvättat sådant som jag sparat från det att sonen var liten. Det ska N få när hon kommer hem. 

Jag håller även på att fotografera av gamla bilder. De gulnar mer och mer och negativen är inte heller topp. Idag hittade jag tre bilder som visar vem jag är.

Rödhårig sedan födseln (undrar om N är rödhårig), idag förstärker jag det då det uppenbarligen händer saker ju äldre man blir. Å skor... kolla... jag är inte fyllda tre och kliver runt i mammas pumps, (N kommer få massor av skor av sin farmor).

Den kreativa ådran visade sig snabbt och jag håller fortfarande på (N och jag ska rita, fotografera och fixa massor av grejer).

Jag har väldigt svårt att dölja vad jag tycker... En arbetskamrat sa vid ett tillfälle... "Du tittar rödhårigt". Det innebär att jag inte har pokerfejs.

Jag är otroligt mörkrädd och ibland behöver jag någon som stöttar och finns vid min sida för att livet inte ska vara för läskigt (N kommer ha många som stöttar och finns vid hennes sida för att livet inte ska vara läskigt)

 

Nu väntar jag på mer bilder från A och F. Detta lilla barn kommer vara världens mest fotograferade barnbarn. 

Julia... tar detta med ro... Det ska bli kul att presentera N för Julia och Julia ska få lära sig att dra pulka.

Må gott... DET GÖR JAG.

I´ll be back.

På måndag blir det spruta nr 2

Det är lite mycket just nu... kan man säga. Därav den urkassa uppdateringen på bloggen. 

Jag jobbar heltid och pluggar halvfart. Vet inte riktigt hur jag tänkte där... Jorå... men... så... att...

För några veckor sedan blev jag inlagd på infektionsmottagningen på USÖ för att under övervakning få min första vaccinspruta mot Covid. Jag till hör de allergiskas skara så det var inte bara att knalla ner till Conventum arena och få en spruta... Nopp. Redan efter någon minut kom första biverkningen på sprutan och nu har jag lagt till mer på den listan. Jag har fortfarande biverkningar med bland annat en huvudvärk från helvetet, klåda, en mage som rasat, ont i kroppen och utslag... Men jag ger mig inte... och på måndag läggs jag in igen för spruta nr 2. Jorå... men... så... att... OM alla som kan ta vaccinet gör det... så skulle vi allergiker kanske slippa.

Innerligt tack till sköterskorna som så vänligt och ödmjukt tog hand om mig på infektionsmottagningen på USÖ.

T, som är den vänligaste person jag vet... fixar med mycket när jag sitter böjd över litteraturen som ska läsas... han fixar maten, städar och tar långa promenader med Julia. Idag blev det en cykeltur med fröken i löp på 8 kilometer. Det gillade hon och jag hann läsa klart boken.

För några veckor sedan fick jag en honungsros som vi planterade i Paradiset måndagen innan vi tog upp båten... Några rosenkvistar fick bli med hem och jag satte dem i kruka. Det är liv i dem... nu kommer så fina blad och om jag klarar av att vårda dem över vintern så de inte dör... kommer de få bli med till Paradiset i vår för plantering.

 

Så... Julia trött... och jag har pluggat klart för idag.

Nu en film och en balja chips.

Må gott

I´ll be back 

Har firat F

Dagarna går och jag skulle behöva ha dygn som är minst 80 timmar för att hinna allt. I veckan fyllde F och idag firade vi henne och blev bjudna på brunch i huset på höjden.

STORT

GRATTIS

på

FÖDELSEDAGEN

Så himla fint och trevligt. F;s mamma och jag tyckte att vi kunde ha detta varje lördag och då med melodikrysset.

Liten Bill var självklart med, men efter någon timme kroknade 11 kilo kärlek på pallen. Tröttsamt att vara på kalas för liten kille.

 

Nu är vi hemma... Julia, som just denna månad är snyggast av alla, fick inte bli med och kalasa. T har tagit henne på en promenad och jag har lite att fixa.

Må gott

I´ll be back

I kväll blir det teamsmiddag

Jamen så var det 1:a oktober och ca 6,5 månader kvar till vi kan öppna Paradiset igen. I morgon tar vi upp båten och då är det höst på riktigt. 

Vädret är "dysterkvist" och det känns redan som om vi går i ett evigt mörker. Julia har gått in i löp och jag har fortfarande känningar av min första covidvaccinspruta som de gav mig under övervakning på infektionsmottagningen för några veckor sedan. Om tre veckor ska jag läggas in igen, för spruta nr två. Funderar på hur länge jag ska må "pruttdåligt" av vaccinet. Jorå... här är det med andra ord, muntert värre.

Fast... i kväll kommer det bli kul. Teamsmiddag med goda vänner. De sitter ca 8 mil från oss och de ska äta sushi och vi het asiatisk mat från restaurangen rakt över parken och gatan.  

 

Nu hänga lite tvätt.

Må gott

I´ll be back.