Idag har vi varit komplediga både T och jag... eller rättare sagt jag har varit kompledig och T har haft semester.
I förmiddags packade vi in Blondie och Savannah i bilen och styrde mot Karlstad. Där träffade vi Anette och Ingela... Vår Ingela. ÄNTLIGEN... fick jag känna på henne... Ingela alltså, inte Anette, henne kramade jag lite på... men Ingela KÄNDE jag på.
Vi åkte till en stor grusgrop och släppte ut de tre fyrbenta.
Liten Ingela följde sin "riktiga mamma" i hälarna så gott det gick... och ibland gick hon över till att hänga Blondie i svanskotten... något den lilla "Marsipangrisen" fräste ifrån om.
Den lille gav sig inte... hon försökte allt vad hon förmådde att hänga med moderskapet i svängarna. Svårt det där... och ibland pep hon när det gick vilt till. Men hon är ju inte dobermann för intet... Upp igen och iväg.
Nu har Anette åkt tillbaka till Norge med Ingela och Blondie och vi styrt hem igen.
Savannah ligger helt utslagen i sin bädd och sover och jag misstänker T har lagt sig på rygg i soffan och snusar han också.
Själv tänker jag plocka ur diskmaskinen och ta mig en chokladpralin.
Må gott
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kul att Du har lust att skriva några ord...