Cancerns fula tryne

.
Jag är en sådan där människa som i vissa jobbiga situationer kan "stoppa huvudet i sanden". Jag pratar inte om problemet för "då finns det inte". Cancer är ett av de ämnen som är jobbiga att bara TÄNKA på, men igår visade "Cancern" sitt FULA tryne för mig. Den formligen smällde till mig över örat så det dånade och jag kunde inte värja mig för den äckliga känslan som spred sig i min kropp.
.
Där går jag i godan ro och skjuter min kundvagn framför mig och känner en tillfredsställelse i att jag INTE behöver stressa. Jag ska veckohandla och har all tid i värden. Sonen och T är hemma med Snyggingen och jag behöver inte "köra gatlopp" i butiken för att hinna hem och rasta vovve. Där, vid äppeldisken står vår förra granne, vacker som en dag och glada pigga ögon. Hon är just fyllda 35 och har man och två barn, båda under 10 år. Jag går fram till henne och som jag (och många med mig) säger jag... "HEJ! vad KUL att se Dig, hur är det"? Hon svarar.... "HEEEEEJ!, jo NU är det bättre". "Ääääää???" -undrar jag... Då berättar hon att hon fått bröstcancer och tagit bort ett bröst. Det gör ONT i mig, så himla ont. Hon berättar öppet, även vi bara känner varandra ytligt, vad hon gått igenom och fastän det var ett "gömma huvudet i sandenämne" var det inte jobbigt att prata med henne. Vi kunde till och med skratta åt det där med mammografi. Inte för att det är så attans kul att klämma ihop brösten till en oigenkännerlig platthet jag trodde var omöjlig att åstadkomma, utan åt min erfarenhet av mammografi.
.
Jag blev kallad till denna LIVRÄDDANDE aktivitet och stegar in på avdelningen där detta ska utföras. Ska villigt erkänna att jag är skrämd av mina arbetskamraters upplysande berättelser.
En sköterska tar emot mig och visar mig tillrätta. Hon är vänlig och nästan lite moderligt omhändertagande. Det känns tryggt.
Hon ställer mig framför själva "klämihopmaskinen" och lägger mitt högra bröst tillrätta mellan plattorna och klämmer ihop. DET gjorde lite ont och jag sitter fast som i ett skruvstycke. Med andra ord JÄTTEFAST. Då säger den moderliga sköterskan... "rör Dig inte"... HALLÅ... RÖR DIG INTE?!?!? JAG SITTER FAST... kan inte komma en centimeter även om jag vill.
Jag hade ingen tumör i varken vänster eller höger bröst... men det hade min förra granne. Hon berättade att hon längtar till den dag hon fyller 40, för då kan hon sluta med medicinerna. Vi skildes åt med ett "kul att se Dig" och hon gick mot tomaterna och jag vände vagnen mot mejeridisken, då hör jag henne säga... "Jo, Du... avboka aldrig en mammografi, det kan vara Din pensionsförsäkring". Jag log mot henne och svarade... "ALDRIG att jag avbokar en sådan sak".
.

.
Även TantKarin har haft sin "gömma-huvudet-i-sanden-stund" i början på veckan. Hon har badat och hon var INTE glad. Dessa ögon visar klart att hon tänker ovänliga tankar.
.

.
Men fin blev hon...
.

.
I morgon är det dags för Snyggingens dusch... han har dock ej ovänliga tankar utan står mest och njuter.
.

.

.

Nu go´vänner... är det dags för mig att göra INGENTING.

.

Må gott... och avboka aldrig en mammografi.

.