Vart tog yrkeshedern och ärligheten vägen?

Min farfar var optiker och 1971 fick han en guldklocka från Kungliga patriotiska sällskapet och motivationen var "långvarig och trogen tjänst".

Han fick en OMEGA Seamaster DE VILLE.

Den klockan fick jag av min pappa för några år sedan av den anledningen att det "bara är Du som kan ha den här klockan, då Du och farfar har samma initialer" sa pappa. 

Förutom det där med långvarig och trogen tjänst finns farfars begynnelsebokstav i förnamnet och hela efternamnet utskrivet... Detsamma som jag har... B. G...

Så... nu har jag haft klockan i min ägo i några år... För ca 1,5 år sedan stannade klenoden och T tog den till en urmakare... Ni vet en sådan där som funnits i vår stad så länge jag kan minnas och som ALLA går till med sina dyrgripar.

Enligt urmakaren var klockan rostig i själva urverket och det var fjädrar och skruvar som var förstörda... SAMT att klockan hade inte så stort värde då det var gravyr på baksidan... men han, urmakaren kunde tänka sig att köpa den av mig för ca 500 kronor... Det skulle för övrigt kosta ca 3000 kronor att laga den.

Klockan såldes inte utan hamnade i en låda... för lagas skulle den någon dag när jag ansåg att jag hade 3000 kronor låg till ingen nytta... DET händer inte ofta.

Häromdagen frågade min pappa varför jag inte lagade klenoden och jag berättade vad urmakaren sagt. Pappa sa "jag tar med den till urmakaren i vår stad (fyra mil norr om där vi bor) så får vi se vad han säger.

Idag... fick jag klockan tillbaka... och pappa berättade att det INTE är någon rost alls i urverket och inga fjädrar och/eller skruvar var förstörda... Det urmakaren gjorde var att han dragit fast ett par skruvar som släppt och vid förfrågan om betalning sa han att "det bjuder jag på".

Kommer jag gå tillbaka till urmakaren i vår stad... han som funnits så länge jag kan minnas och som ALLA går till med sina dyrgripar... Skulle INTE tro det...

Så var det de där med T;s bil...

Den lämnades ju in, för vilken gång i ordningen för att byta katalysator på VÄNSTER sida. Det var Staffan på bilfirman noga med att säga till killen på verkstaden.
Igår när bilen skulle hämtas möter Staffan oss FÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖRTVIVLAD... för vilken sida tror Ni de bytt katalysator på... INTE var det vänster i alla fall.
Så... i morgon får de hem katalysatorn för vänster sida (går inte att flytta den högra till vänster) och förhoppningsvis släcks motorlampan.

Jamen-så-att-vad-bra-och-snabbt-det-här-går.
Nu har två bilverkstäder dribblat i över en månad och bytt delar som INTE är trasiga, kört slut på en bensintank... Staffan på bilfirman är förtvivlad och vi är INTE glada...
Det är INTE bilfirmans fel vill jag poängtera... utan två amatörverkstäder som utger sig för att vara auktoriserade märkesverkstäder. Jorå...

Kommer jag/vi anlita någon av dessa två i framtiden om det skulle behövas och det är ur vår plånbok det ska betalas... Skulle INTE tro det.
Tack och lov är det bilfirman som betalar.

Vart tog yrkeshedern och ärligheten vägen?

Nu... ska jag väcka Bill för jag tror han behöver gå en sväng.

Må gott