fredag 30 september 2016

Pokemonjakt i stadsparken





När jag kom hem från jobbet beslöt jag mig för att ta en promenad genom stadsparken upp över stan och hem igen. T är hos mina föräldrar som låter agera "däckhotell". Han fick hem sina däck idag och de kan ju inte ligga i hallen och lukta gummi... för då "dör" jag av den starka lukten... så om jag ska vara ärlig... en trave med åtta vinterdäck, ja... det är även mina däck...passar inte så bra till den stil vi har här hemma... TantKarin skulle nog gilla att gå loss och klösa bland dubben, men nu blir det inte så... Däcken förvaras på annan ort och jag tog en promenad.





Stadsparken är fylld av människor som går och stirrar ner i en mobilskärm och jag fick förklarat för mig att det handlar om "Pokemonjakt".
En liten killa hade farmor med sig och han var överlycklig över den tid farmodern gav honom i jakten. Farmodern var lika lycklig hon för att hon fick sonsonen med på promenad och de hade en gemensam jakt att ta upp på någon liten figur som jag i ärlighetens namn INTE såg.


 




Det är lite vemodigt att gå genom stadsparken i höstskrud. Det känns himla långt till sommaren. Även om de övriga årstiderna har sin charm... är det ändå sommaren jag längtar till. För inte katten längtar jag till regn, kyla, snö och mörker... det gör jag INTE... näe... så är det.


 



På stan... hittade jag denna skylt... Det här är min humor... Jag älskar´t... 
Utanför en pub... Nu jäklar ska här in och drickas... skiter i skylten...för här är det bråttom. Annars fanns ett cykelställ på andra sidan gatan... men det var aningen för långt. 
Jag gick fnissande därifrån.




Nu fortsätter vi med fredagskvällens sysslor.
180 gram choklad.
En stor godispåse.
Tokglo på tv.
Försöka hitta lite "sinnesro" som Katja säger.

Må gott



1 kommentar:

  1. Måste bara säga att jag tycker hösten är så härlig - färger, dofter och lugnet och mörkret på kvällen så det är "tillåtet" att lägga sig i soffan (morgonmörkret gillar jag inte).
    Mobiltelefoner och gamnackar gillar jag inte, umgås på riktigt är bäst.
    Kram Eva

    SvaraRadera

Kul att Du har lust att skriva några ord...