Mat och kärlek

 



Idag har det varit en BRA DAG... Först kom liten J... hon var hungrig på både mat och Snyggingkärlek och straxt därefter kom sonen som var lika hungrig han.

 

Snyggingen är så himla nöjd när hela flocken är samlad och han går bara runt och njuter. Det gör jag med... njuter.

 



 

T fick en himla god julklapp från ett företag... en stor färgburk fylld med GODIS... Sådant gillar jag...julklappar OCH godis. Det är tur att J och sonen kom och hjälpte oss lite att äta... jag ska juh liksom hålla mig från sådant om jag ska vässa till mina mjuka kanter... Det är inte lätt... det är det INTE. Men gott.

 

 

Nu go´vänner är det dags för mig att fixa lite mer inför självaste dopparedan. Den är snart.

Må gott.

Att bli varm i hjärtat



 

Idag... inget gjort... eller rättare sagt, jag har gjort massor som inte syns. Himla trist men nödvändigt. Skulle behövar göra mer, men det är lite otacksamt så jag tror jag lägger ner att göra massor som inte syns för ett tag.

 



 

Idag... har jag haft mottagning. Först ut var Maria, som jag pluggade C-kursen i specialpedagogik ihop med. Hon har fyllt halv hundra och det gick inte att gratta den dag hon hade högtidsdagen, för då hade hon date med Påven i Vatikanen, så jag fick snällt stå åt sidan. Maria fick Johan Asplunds "Om undran inför samhället" av mig. Den behövde hon, då hon lånat min för att "knipa citat". Alla behöver en Asplund och nu har även hon en.

 

Andre upp var sonen, som kom hem till den väna modern och åt lunch... samtidigt kom nummer tre... som var Mari. Kan dagen bli bättre. Jag har njutit av dagen fylld med fantastiska människor och jag tror även sonen blev varm i hjärtat över att träffa MARI.



 

Nu sätter jag mig och vilar ett tag.. inväntar T, som slutat jobba för ett litet tag sedan och som skulle stanna på hemvägen och köpa en julgran...

 

Må gott... Det gör jag.

 

 



Oxblodsgrönt?!

 

 

Han gjorde det IGEN... Ernst... För ett tag sedan sa han att det var något som "luktar godare än kattkiss"... Då vet jag inte riktigt hur han tänkte... för om något luktar godare än kattkiss, då måste juh kattkiss lukta gott eftersom det är grunden till något annat som luktar godare... ja... Ni förstår.

Igår... pratade han om färger och VIPS hade han uppfunnit en ny färg jag INTE kan sätta på någon färgkarta och då har jag ändå undervisat i bl.a färglära i nästan 20 år (hur det nu har gått till då jag bara är 23 år). Den nya färgen han pratade om var OXBLODSGRÖN. Jahadå... finns det NÅGOT nötkreatur med grönt blod? Finns det NÅGOT däggdjur över huvud taget med grönt blod?

Jag kanske hänger upp mig på småsaker... men när det gäller FÄRGER FINNS DET INGA SMÅSAKER. Det är TUNGA SAKER.

 

 

 

 

 

Igår var sista dagen på mitt vikariat som specialpedagog på en av våra gymnasieskolor i stan. Det är med sorg i hjärtat jag slutar, men med värme och glädje jag går tillbaka till "brottsplatsen" där jag haft min anställning de senaste 16 åren.

Har fått så många mejl och sms där jag hälsas innerligt välkommen tillbaka. Hur härligt är inte det.

 

Jag har denna termin träffat många fantastiska-duktiga-härliga-fina elever, lärare, föräldrar, EHT-personal och rektorer att jag nästan blir gråtfärdig över att sluta.

Igår kom tre underbara elever in till mig när jag höll på att packa ihop det sista. Stora kramkalaset och fin choklad avslutade mitt vikariat och hösttermin.

 

Ett stort tack (jag vet att det är några på skolan där jag vikarierat som läser) för en FANTASTISK termin - jag kommer att sakna Er.

 

Nu väntar ett jullov... med familjen, god mat, Snyggingpromenader, renovering, bröllop och många härliga filmer att titta på.

 

Må gott... det gör jag.

 

 

Lätt ilsken

 

Min telefon är inte ny... men den är toppenbra, den är MIN och den fungerar. Äm... dock var den DÖD i ett dygn och jag var inte nöjd.

T... hade fixat en ny telefon till sig, då hans gamla inte riktigt hängde med efter fyra år i tjänst och sprucket glas... Å vad händer när T börjar "meckla" med att få igång sin nya mobil... JORÅ... han lyckas med konststycket att DÖDA både SIN OCH MIN mobil.

Inget fungerade, SIM-kortet visade inga tendenser till liv och jag var TVÄRILSKEN. Den natten var det stor risk för att han, den där T, skulle få sova i garaget.

Efter två resor till telefonbutiken och två nya SIM-kort var telefonerna levande igen... jag fortfarande aningen sur.

Nu är T förlåten och ikväll ska jag "wordfeuda".



 

 

 

 

Må gott... här ska ringas.

Önskan om större garage

 

Sisådärja... Nu är tredje ljuset tänt och jag tror banne mig att vi har MEST snö på VÅR tomt av alla hustomter i HELA STAN... så är det.

Igår när jag skottade uppfarten hade jag ingenstans att lägga det som kommit ner. Jag gnällde lite och frågade T om vi inte kunde köpa en snöslunga... nähä... det kunde vi INTE. Å det handlar inte om vad det kostar eller att T tycker det är fantastiskt roligt att skotta... utan om att vi har ingenstans att ställa maskineriet när den inte är i arbete. Illa... jahapp... det är bara att fortsätta skotta för att bygga ut garaget är enligt T inte någon bra idé. Tycker han är lite... en aning lite motvals där. Det gäller att tänka positivt och lösningsfokuserat... HUR ska jag få plats med en snöslunga... i ett fullt garage... jo... vi bygger ut det... men nähä. Det går inte när vårt garage sitter ihop med grannens... äm... så... är det och uppenbarligen inget att göra åt det.

Hur tänker jag då... OK... jag ser snöskottning som en träningsform. Jahapp... idag är jag vältränad.

 

 

 

Inte nog med att vi varit tvungna att skotta garageuppfarten... Idag var T uppe på taket och skottade fram fönstret. Det hade rasat från taket och fastnat i fönsternischen och vipps, blev det natter i gästrummet när en kubik snö landade framför.

 

 

Nu gäller det bara att snön får ligga kvar till julaftonen i alla fall... Det vore lite trevligt med en vit jul ändå... förra året var det inte mycket bevänt med det, snö på julaftonen menar jag.

 

Dags för glögg... det är ett måste när julklappar ska bli inslagna.

 

Må gott... idag är jag vältränad.

 

 

Värmeslag - TantKarin och Pumorna - Choklad och saffransglögg

 

Jamen jag förstår inte HUR jag tänkte. Idag, skulle det banna mig köpas julklappar och det skulle INTE göras på vårt köpcenter utan I STAN. Ni vet... massor av affärer och bjällerklang i alla hörn. Det snöade och snöar än... och jag skulle då INTE frysa. Att inte frysa innebär långkallingar, ulltröja, halsduk, termobyxor, dunjacka, ullstrumpor, som i och för sig inte är någon nyhet då jag lallar runt i dem HELA året om... Sist men inte minst graningekängor... det fullbordade det hela och jag lovar... jag frös INTE DET MINSTA.

Efter ett litet tag var jag så himla varm att jag höll på att gå åt av värmeslag. Var i livet försvann shoppingvanan... detta skulle ALDRIG inträffat för några år sedan. Inser att jag håller på att tackla av. Klart Obra.

Nu är nästan alla julklappar inhandlade... någon ynka kvar... och väl hemkommen fick jag ställa mig i duschen... höll juh på att förgås av ull och dun och all den där bjällerklangen. Det är liksom inte förenligt med julmusik och tropisk värme.

 

 

 

 

 

TantKarin har i dagarna upptäckt det där med TV. Det var ett program med pumor och DÄR fastnade hon... Hon satt en lång stund och kunde inte slita blicken från vad som visades. Hon var som uppslukad av pumorna som frossade i ett halvuppätet byte, skelettdelar, huggtänder och ljuden som pumorna hade.

 



 



 

 

Nu... är det dags att jula lite mer... Kan alltid spela julmusiken lite högre.

Grader i helvetet...

 

Förra veckan var jag in till ortens sjukhus och gjorde en mammografiröntgen... Inget jag ser fram emot, men anser ALLA kvinnor ska göra.

Kvinnan som röntgade mig puffade rätt brösten i själva maskineriet och sa till mig att... "stå still"... jisses... HUR I HELA FRIDEN SKA JAG KUNNA RÖRA MIG... men som sagt... jag stod still och höll andan.

Allt var över på fem minuter och jag åkte tillbaka till jobbet.

Sex dagar senare (i måndags) dimper det ner ett brev i vårt hus... De ville ha tillbaka mig för ytterligare en mammografi och eventuellt ultraljud också redan på torsdagen.... Det är nu det börjar... Helvetet... Jag brukar tänka lösningsfokuserat och försöker aldrig ta ut någon sorg i förskott... men... detta kunde jag inte hantera. "Det finns grader i helvetet" och jag lovar... jag var där och snurrade. Gick in i helvetesträsket och planerade min begravning... Just nu har jag valt ut så mycket fin musik att gästerna får snällt sitta och lyssna i lite över tre timmar på MIN musik. Efter akten kommer kokt korv med bröd och champagne att serveras... DET gillar jag. Jag vill inte grävas ner... är så hut in i vassen mörkrädd, så varför ska jag ligga i mörker... nähädå... Sprid min aska runt paradiset så kan jag ligga där och skvalpa ihop med farfar. Det kan nog bli kul.

Såååååååååååååå... idag åkte jag tillbaka till vårt sjukhus... gjorde ytterligare en mammografi... Det räckte inte... fick göra ultraljud också... och läkaren, Cecilia tittar efter att ha stirrat på skärmen en HIMLA lång tid... på mig och säger... "Nu ska Du få veta vad det är Du har". JAG DOG... graden av helvete steg skyhögt och jag kunde inte tänka klart... "Du har cystor i Ditt högra bröst... cystor med lite vatten i".

"Vad händer nu" frågade jag... Inget sade Cecilia... det är fullt normalt och INGET att oroa sig för. Det är nu alla fördämninar brister... jag STORGRÅTER. Det går inte att stoppa... Jag har INTE cancer i något av mina bröst. De får hänga med ett tag till.





 

 

 

Så... idag firar vi Lucia, ljuset och livet. Tårarna har slutat rinna och klumpen i magen är borta. Jag tog ut en sorg i förskott. Jag visste inte hur jag skulle hantera situationen.

 

Må gott... DET gör jag.

Passande till ett bröllop

 

Den där klänningen jag köpte i fredags... DEN fick idag åka tillbaka till dyra butiken. Provade den några gånger och kände mig INTE bekväm i den. Så... sagt och gjort... den får göra någon annan än mig lycklig.

Sedan är det det där med att hitta något som passar till ett bröllop... Det får inte var svart, rött eller vitt. SÅ ÄR DET. Att hitta fantastiska klänningar i SVART är inga problem. Det finns en uppsjö av dem just nu i buktikerna. T och jag skrattade åt eländet... Det är precis som om svenska kvinnor ska parta loss med en redig begravning. Jamen på sant... Butikerna är överlastade med SNYGGA svarta blåsor... Färgglatt svart skulle man kunna säga.

Hittade till slut en brun/lila/guld... stickad men instickade guldtrådar. Snyggt och inte pråligt. Så får det bli. Det är juh inte jag som är huvudattraktionen den STORA dagen... det är juh brudparet. Skulle kunna ta folkdräkten... och gå runt som en pittoresk färgklick bland bröllopsgästerna... risken är att jag är så attans färgglad att brudparet blir som bleka solkatter en solig eftermiddag i högsommaren... och DET vill vi juh INTE. Nähä... diskret är mitt namn... och i bakgrunden håller jag min låga profil.

 

 



 

 

Annars då... Snyggingen gillar inte när det är kallt. Idag har han gått med dubbla täcken och rör sig inte mer än nödvändigt. Jag förstår honom... 15 minus är inte njutbart. Det är SKITKALLT.

 

Nu... tänker jag lägga mig framför kaminen och värma mina stela kroppsdelar...

Må gott

Vinter...

 

 

Hunden trött, lutfisk till middag, varm av glögg och jag känner för en lååååång film... varför inte en långfilm.

Dagen har varit strålande. Kall och klar fin luft, strålande sol och gnistrande snö. Nu attan är det vinter.

 

 



 

En smörgås på det här och den där långfilmen... sedan är jag himla nöjd.

Må gott

Ett snabbt köp...

 

Jag lever... även om jag inte bloggat på några dagar. På jobbet är det HELT galet mycket och jag ÄLSKAR det. Mitt huvud går på högvarv och jag njuter av varje sekund.

 

 

Idag... efter jobbet åkte jag och köpte en klänning... Vi ska på bröllop i julhelgen och då måste man vara fin. Jag trodde det skulle bli svårt... är lite insnöad på svart och DET är EN färg man som kvinnlig gäst INTE ska ha på bröllop...

Jag stegade in... i full vintermundering i första butiken... typ... aningen för dyr... Tänkte att jag går ut med flaggan i topp. En kvinna kommer fram och frågar vad jag är ute efter... Jag berättar och hon viftar fram en KORNBLÅ historia... JISSES... jag är rödhårig av födsel och ohejdad vana och KAN INTE ha den färgen. Ser inte klok ut. Kvinnan konstaterade snabbt att DEN färgen var helt klart olämplig.

Nu, håll i hatten tog hon fram en klänning i ALLA världens färger... "prova den här" sa hon och jag var bara tvungen... Den satt som gjuten. Den fick bli med mig hem... Första och enda klänningen jag provade. Kanske skulle köpa en trisslott också.

 

 



 

När vintern kommer... eller rättare sagt... i alla årstider är det fantastiskt att promenera i stadens stadspark. För något år sedan fick den pris var att vara SVERIGES VACKRASTE STADSPARK... och den gör verkligen skäl för det. När vädret är så här... brukar vi vara ensamma i parken... i alla fall kvällstid.

 

 

Nu go´vänner är det dags att provsmaka årets glögg.

Må gott... DET gör jag.