Kan jämföras med tjejmilen

Men jisses, vad hände med väderleken? Ena dagen minus 20 grader för att andra dagen (som idag) modiga 3 varmgrader. Då är det inte lätt att klä sig. Min kropp är fortfarande inställd på att frysa så där mycket att det nästan gör ont och näshåren smulas sönder när man andas. Med den inställningen klär jag mig för promenad... (som idag) och vad händer... Svetten rann och fyllde BH:n, ja, ja... det kanske blev FÖR mycket information... men så var det. Jag kommer hem med vovvarna efter min runda på fem kilometer och det ser ut som om jag sprungit tjejmilen... på sant... Vild i blicken, stinkande av svett och mjölksyra i benen efter att ha pulsat mina modiga kilometer i BLÖTSNÖ. Jag menar, vad är skillnaden förutom blötsnön vad gäller tjejmilen och det jag gått igenom. Hm... det skulle väl vara att jag "BARA" tagit fem kilometer... men vad i katten... jag har styrt upp två dobermanns, vi har gått fem kilometer med slaka koppel och vovvarnas nosar straxt bredvid min resliga kropp (162 cm hög). 

Kan inte förstå varför de jag mötte gick långt åt sidan i möten med oss... det måste ha varit min vilda blick... och den berodde på att jag var oerhört fokuserad på att INTE ramla i den kombinerade snömodden och SNORHALKAN. 

En man sa lite försiktigt i vårt möte att "Oj, två så stora och farliga"... "Hm", fnyste jag och vräkte samtidigt ur mig att "det är lugnt, de biter bara på kommando"... Mannen såg INTE ut som om han blivit lugnad, men det var inte något som jag brydde mig om... jag hade ju fullt upp med att INTE halka omkull. Det är viktiga grejor det.

Nu go´vänner... en kanna tea och någon moffig smörgås. DET är jag värd efter ett redigt träningspass.

Må gott... DET gör jag.