Att oroa sig för slutet av månaden

Ibland förstår jag inte hur världen är funtad. Orättvisorna avlöser varandra, ondskan trycker upp sitt fula tryne och människor lever fattigt i vårt så kallade välfärdsland.

När jag levde ensam med min son, var slutet på varje månad en pina... Räkningarna skulle betalas och när det var gjort hade jag ibland minus 300 kronor i kassan... Innerligt tack till mina föräldrar som stöttade mig både fysiskt och ekonomiskt... och innerligt tack till moster som satte guldkant på tillvaron.

Vissa månader fick jag välja om jag skulle köpa tamponger eller toapapper... jag valde det sistnämnda för det hade jag mest nytta av. Sydde mensskydd av gamla frottéhanddukar... det fick duga för det var det jag hade råd med.

Ensamstående mammor, som har barnen i stort sett på heltid... drar tunga lass... Jaja... jag vet att även pappor gör så... men i dag... har orättvisans tryne visat sig från ett håll jag inte trodde... Man håller god min... för vem vill vara PANK i vår "rika" land. Fast... detta har vi juh röstat oss till så uppenbarligen tycker svenska folket att det är OK att ensamstående mammor går på knäna och måste ha dubbla jobb för att klara hyran... SAMTIDIGT som de är ensamma om att fostra barn... Jojo... välfärdslandet Sverige... Det gäller att ha en bra inkomst för att få spela i den ligan och vi har väl alla en årslön på banken?

Idag oroar jag mig inte för slutet av månaden... men jag vet andra som gör det... och det gör mig innerligt ledsen och arg. Ska klura på det där. Kanske skulle vräka mig in i det politiska hönshuset och riva runt lite... fast... enligt moster (hon med guldkanten) har släkten för många lik i garderoben... och... dem vill vi ju inte få framplockade... typ... fortkörningar, hembränningsapparater och tjuvjakt. Jorå... ibland sätter släktforskningens fynd stopp för framtidens potentiella politiska karriär. Fast... vem vill ha ett litet yrväder, arg, hungrig och rödhårig stadsminister... som till råga på allt är kvinna, har lik i garderoben och är dobermannägare... Lite för mycket för att orka ta in för svenska folket. ELLER?

  

Nu go´vänner är det tv-soffan som gäller.

Må gott... jag har lite att klura på.