Större än Dollar

 

 

 

Många gånger när vi får besök, kan jag se att de, besökarna alltså, inte är riktigt bekväma med två dobermann som håller koll på läget. Det händer också att besökarna erkänner att de är hundrädda för "stora hundar". Jag förstår det och jag gör allt jag kan för att besöket hos oss ska bli lugnt och att våra vovvar är bra ambassadörer för rasen...

När vi var och hämtade Snyggingen hos uppfödaren, hade hon en stor hane hemma... En helkuperad import från Italien vid namn "Dollar". Jag kommer ihåg hur respektingivande han var och när han gick bakom mig, svankade jag instinktivt med ryggen för att han inte skulle nudda mig... för jisses vad stor han var. Idag, snart sju år senare har jag en STÖRRE hane än Dollar...SnyggÅke är större... högre, bredare och tyngre... Jag förstår om det känns läskigt att komma hem till oss.

 

Idag fick jag ett sms från Kicki och hennes yngsta som ville komma förbi. De kom... och jag lovar, de låg mer på golvet hos vovvarna än satt på stolarna. Liten M, 7 år var inte det minsta rädd för varken Snyggingen eller Bönan. Hon kelade, pysslade, matade, fostrade och fick ovillkorlig kärlek tillbaka. Även TantKarin var med på ett hörn. Det värmer mitt hjärta.

 



 

 

 

Nu väntar en strykhög på att bli struken och jag lovar... den stryker sig inte själv.

Må gott