måndag 6 augusti 2018

Vi har en vakt-katt



Ordningen börjar bli återställd... i alla fall med 50% och det är T som är i ordning. Idag började han jobba och försvann i ottan.
Själv låg jag kvar i sängen och tyckte innerligt synd om mig själv. Jorå... Jag har till och från under hela sommaren känt av nacken och värst har det varit när jag haft ac;n igång i bilen och med ett raskt (läs stelt) skutt (läs masat) tagit mig ur bilen...Natten mellan lördag och söndag började det göra ondare och igår fick jag ta en värktablett när vi var i Paradiset... när vi sedan åkte hem drog det till i höger sida så jag trodde jag skulle gå sönder... och det gjorde jag ju... lite.
Jag lever just nu på värktabletter och jag smörjer mig med värmesalva och kragen åker på och av beroende på vad jag håller på med.
Jag brukar inte klaga över att jag har ont... men nu är det banne mig synd om mig... på sant.




Idag bjöd jag in mina föräldrar på middag... kan ju inte gräva ner mig för att jag har ont i nacken... Jag gick och fnulade på vad som skulle serveras och kom fram till att RÄKGRYTA passar bra och då är det onödigt med färska räkor utan jag slog upp 1 kg i durkslaget och lät det stå i vasken för att tina. Under tiden (kan ju inte sitta och titta när räkorna tinar) gick jag runt och dammade i våningen. Min mamma som är en pensionerad sjukgymnast säger att "man ska röra på sig när man har nackspärr", vilket jag tog henne på orden...
Under tiden jag gick där och dammade hörde jag flickorna pipa i köket... Å för alla Er som inte hört en dobermann pipa kan jag upplysa om att det låter som om de har ett marsvin skrikandes i halsen...
Jag gick ut i köket och där på diskbänken låg TantKarin... supertanten är 15 år och nästan tandlös... väger någonstans runt 3,5 kg och så fort någon av flickorna närmade sig diskbänken fräste hon och höjde en klo... Räkorna var hennes och gud-nåde den som närmade sig dem... Det var på nåder hon lät mig lyfta ner henne och när jag började skala räkorna satt hon nedanför och skrek... Ingen av flickorna vågade närma sig oss...Det här var TantKarins revir.




Middagen gick bra... räkgrytan blev till belåtenhet... Efterrätten blev citronpaj med en klick grädde och jag tror föräldrarna blev nöjda.
Sonen tittade in och kramade lite på sin väna moder och det gjorde mig innerligt glad.

Nu tänker jag lägga mig i fåtöljen och titta på tv.


Må gott



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kul att Du har lust att skriva några ord...