söndag 23 januari 2011

Huvudet fullt av ingenting

.
Sitter här och funderar på ingenting. INGENTING fyller mitt huvud just nu och jag tar mig inte för något. Låter som en rätt skön tillvara, men det är det inte. Frustrerande, energidödande och ledsam är känslan som jag drar på. Oron över sonens resa... "Hur ska det gå, han som var så liten när han var liten"?!?!... Oron över morfarns sjukdom (som tack gode Gud verkar gått bra)... Oron över jobbet, över MASSOR som jag inte kan påverka och allt detta sammantaget blir till INGENTING då jag likt en struts kör huvudet i sanden och inte orkar tänka längre.
.
Snyggingen har vi under "lupp", då han fått för sig att försöka klättra i rang. Tog ett träningspass med honom igår och idag är han låg som en tröskel. Inte knäckt som vovve, utan lyft i att han är lägre och inte behöver vara med överallt. Nu ligger han avslappnat och njuter över att vi uppdaterat honom i vem som bestämmer och att han INTE ska lägga sig i allt.
Att han börjat klättra är vårt eget fel, då vi blivit lite bekväma i att allt går så bra med honom, och missat signalerna om "rest svansföring" och "selektiv hörsel". *LER* Nu har han en mer ödmjuk svansföring och lyssnar på vad vi säger. *NÖJD* Gäller bara att vi människor i flocken är konsekventa och inte tar att han ibland "pekar finger". Rangordningen är uppdaterad i flocken och när jag tittar ut på alla hundägare som går förbi på gatan och blir dragna av sina vovvar, inser jag att det där med rangordning nog skulle behövas uppdaterad i MÅNGA vovveflockar. *Själv är jag skitbra och just inte alls ironisk över mitt eget ego*
.
.
Igår när Snyggingen, T och jag, kom tillbaka från träningen gjorde TantKarin honom ännu lägre i rang än han var när han kom ur bilen. Hon gick helt sonika fram till hans vattenskål och MITT framför hans törstiga tunga, tog hon över vattenskålen och Snyggingen fick vackert vänta på sin tur. Tanternas vattenskål står en halvmeter från vovveskålen, men det var Snyggingens vatten Tanten var ute efter och Åke var LIVRÄDD för att störa henne i hennes lapande och låg stilla och väntade på att han skulle få dricka. *förvirringen total*
.
.

.

.
Nu är det dags för mig att parkera mig vid spisen. Nytt recept på kycklinggryta ska prövas.
.
Må gott... själv är jag i ingenting.
.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kul att Du har lust att skriva några ord...