Ett litet bakslag

I morgon börjar vardagen för mig igen... I morgon ska jag börja arbeta och den 2/9 ska jag också börja min C-kurs i Karlstad. I vår stad, där vi har ett fint universitet, ansåg de att C-kursen skulle ligga på helfart dagtid... äm... Förstår inte hur de täkte. A-kursen går på halvfart kvällstid. B-kursen är halvfart och HELT webb-baserat och inga "irl" träffar alls. C-kursen ska då endast de som har råd att vara tjänstlediga kunna gå. Därför går jag inte C-kursen i vår stad utan i Karlstad som erbjuder den på halvfart med fyra träffar på plats och resten över webben.

Igår hade vi ett litet bakslag. Igår ansåg jag att det lilla bakslaget var ett SKITSTORT NEDERLAG och fräste som en fyraåring som inte får som den vill... himla moget. T, är som alltid tålmodig och har STORT överseende och det är jag innerligt tacksam över.

Ví beslutade oss för att, då det var så himla fint väder, åka till Paradiset med flaggfönstrets rutor. Alla fyra inpassade (hemma på garageuppfarten innan målningen) och nymålade. Fönsterkarmen fick vi måla på plats, då den efter snickarens arbete var aningen skev och vi var tvungna att "spänna" in den där den ska sitta. Hade vi målat den innan insättningen hade färgen spruckit när vi spänt in den.

Vi tätade fönstren med lin och fixade efter ALLA konstens regler.

Men vad HÄNDE DÅ... Jo... tre av fyra fönster fick åka med hem igen. De måste HYVLAS av för att i den nu inspända fönsterkarmen PASSA IN. Det gick inte att stänga dem. Efter hyvlingen ska det målas IGEN, där träet "kommit i dager" och det tar MÅNGA dagar att torka, så förhoppningsvis kommer flaggfönstret mot "södra land" vara klart i mitten av september. *suckar uppgivet*

Under tiden vi fönsterpysslade, låg Snyggingen och moffade tjurmuskel (jag vet vilken MUSKEL den där kommer från och det är INGEN muskel). Han var ofta och påvisade att det var något på gång. Det var inte så att vovven var orolig eller rädd, utan han ville berätta något.

Det han ville berätta var om ovädret som var på gång och på några få minuter var vi omringade av SVARTA moln som det kom blixtar ur och det dånade i fjärran. Himlars vad snabba vi var på att sätta tillbaka plåtarna för fönstret, packa ihop och åka hem. Vi ville inte bli sittandes i Paradiset med blixtar och muller omkring oss.

Just när vi klev i land, började det droppa och när vi var vid bilen ösregnade det.

Nu go´vänner är det dags för mig att äta frukost och ta itu med allt som ska göras.

Må gott