söndag 4 september 2011

Sonen har flyttat och har utsikt över stan


Idag har jag gått in i en ny fas i mitt liv. En fas som jag är himla lycklig över och samtidigt gråter mig förtvivlad över. I 21 år har jag älskat, fostrat, njutit över att få vara mamma och ha min son i rummet intill när jag går och lägger mig... NU... IDAG... 4/9 2011 FLYTTADE HAN HEMIFRÅN... Jag är så himla lycklig för hans skull och för hans (numera sambo) J;s skull. De har en fantastiskt fin lägenhet, med utsikt över slottet, villa Strömpis, Stallbacken och takåsarna... MEN... jag är ledsen över att tiden som mamma-med-barn-hemma, är över. Så... tyck gärna synd om mig, för det gör jag... i minst två veckor... och jag kommer fortsätta älska, fostra och njuta över min fina son, och som nu har två hem, sitt eget och sitt föräldrahem.

Utsikt  över slottet, från sonens och J;s köksfönster


Slottet, Olai Petri kyrka och Svampen


Utsikt från arbetsrummet och från storarummet


Utsikt från balkongen


Röd Rudbeckia



I söndags (förra veckan) kände jag en liten bulle på Snyggingens öra. Som vanligt när han är lös, går han ner och gnuggar öronen mot gräset, rullar runt och njuuuuuuuuuter för allt vad han är värd. Den här gången blev det inte bra... en liten blodfylld blåsa uppstod och i tisdags var den så stor att jag var tvungen att åka till Tant Veterinär och boka tid. Vi fick vänta tills torsdag och då fick vi träffa "vår" Lotten. Hon sög ut blodet och fyllde blåsan med kortison. Vips var örat platt igen och Snyggingen fick gå med en "papiljott" på örat i ett dygn. Inte för att han brydde sig, men andra gjorde det. *Flinar*


I fredags började jag min C-kurs på Karlstads universitet. Ännu en gång har jag haft ett sådant där möte jag blir glad av. Jag skulle samåka med en tjej som jag aldrig tidigare träffat och skulle plocka upp henne efter vägen... Så himla kul... 10 mil försvann och vi hade MASSOR att prata om.











Igår passade T och jag på att åka till Paradiset för att fixa med det NUMERA klara flaggfönstret mot södar land. T och Snyggingen invigde bryggan med en solstol. Solen var bakom molnen, så det var mest bara att prova så solstolen fick plats... det fick den.



















Sköldpaddsört










Nu, go´vänner är det en trött FRÅNFLYTTAD mamma som ska äntra sängen.

Må gott... DET gör jag... för sonen ska komma förbi i morgon.

2 kommentarer:

  1. ...ja när barnen flyttar får man älska lite på avstånd! Min äldsta dotter bor i Göteborg... himla långt kan det kännas ibland!!! Men så länge barnen är lyckliga och mår bra, mår även moderskroppen väl… och det är väl det viktigaste!!! ♥

    Verkar som sonen och hans nyblivna sambo har "fått" en lägenhet med ett toppenläge!!! :)

    Ha det himla gott gumman!!!
    Kramar till dig!!! ♥ Maria

    SvaraRadera
  2. Hejsan vännen... Du har så rätt... men det är en tid som jag kommer sakna... Lånet av en annan människa och förmånen att få leva med denna, fantasktiska pojke som vuxit upp till en vacker ung man... allt är bara till låns, till den dag de flyttar och NU har han gjort det och jag saknar honom redan.

    Lägenheten de fått tag i har HÖGSTA TOPPLÄGE och är helt fantastisk. En vindsvåning med utsikt över nästan HELA stan. Granne med landshövdingen och en låååååååångsam hiss.

    *KRAMAR tillbaka*

    SvaraRadera

Kul att Du har lust att skriva några ord...