Hårt hållen som liten

 

 

 

Igår kom vi inte till Paradiset då det blåste nästan 20 sekundmeter i byarna... Det gjorde det inte idag. "Bara 13 sekundmeter" sa T nöjt och vi packade bilen med jordsäckar och Böna.

"Bara 13 sekundmeter" ÄR SKITMYCKET... när man som vi ska gå över sjön med en liten pluttbåt. Kan säga att det friskade i mer när vi skulle hem och det var nog uppe i modiga 16 sekundmeter... Allt blev blött och då menar jag ALLT som inte var packat i plastsäcker.

Det var första gången jag varit rädd när vi åkt över... men det var inte läge att stanna båten och kliva ur. Detta kommer vi aldrig mer göra om, hur mycket flytvästar vi än sätter på oss.

 

Idag började vi stänga Paradiset.

Den röda kärleken stängdes av och det lilla frysfacket frostades ur. Allt ätbart tog vi hem och batterierna till elen står nu i vårt gästrum här hemma.

Vi måste tillbaka minst en gång till för att hämta det vi inte fick med oss idag i den aningen guppiga sjön. Sedan får vi se när vi drar upp båten. Det hänger på vädret. Det kan ju bli fint långt in i oktober och då är det bara att packa fikakorgen och åka över sjön.

 

 

Bönan hittade en sida på huset där det var lä... Det finns det alltid och idag var det östra sidan som var vindstilla. Där lade sig den lilla sockertoppen och gnagde på ett ben.

 

 

 

 

Nu... har vi kommit hem, bytt de blöta kläderna och ska börja med maten. Sonen och F kommer på middag. Sonen som förövrigt tagit som STOR uppgift att ge mig gråa hår och gör mig på gränsen till att lägga mig ner och självdö.

Sonen... den älskade, vackra, underbara, fantastiska... SKA TATUERA SIG och inte nog med det TA MOTORCYKELKÖRKORT och skaffa HD.

I maj fyller mitt ljuvliga barn 25... kan det vara en 25årskris? Själv säger han att "det var för att han var så hårt hållen när han var liten"... DET kan vi råda bot på... jag betalar gärna psykologbesöken bara han INTE tatuerar sig eller tar motorcykelkörkort. 

Att låsa in sina barn i vadderade rum och ge dem mat och kärlek och släppa ut dem när de närmar sig 40, har jag hört är olagligt... Äm... OCH??? I vissa lägen kan det vara befogat... som... typ... nu...

 

Äsch... kanske kan gråta mig till att han inte gör det. En och annan tår kan jag nog klämma fram. Det ska väl inte vara så himla svårt... En tjej på jobbet berättade att hon gjorde så och hennes son som idag är närmare 40 vågar INTE ens nämna motorcykel. Fantastiskt bra strategi.

 

Må gott