söndag 4 mars 2018

På väg ur skendräktigheten




Våra dobermannflickor är totalt olika både till sinne och utseende och det är jättespännande. Det är många som frågar vad Savannah är för ras och när vi berättar blir de överraskade att det finns bruna dobbisar.

Savannah är den som studerar och väljer vilka hon vill ha som vänner och hon gör det noggrant. Ibland går det fort, medan andra får jobba på förtroendet.
Savannah har inte behov av att "springa i flock" utan kan roa sig på egen hand i vida svängar. Hon tillåter mycket, men kan med ett dovt muller tala om när Julia "stökar för mycket".
Savannah är den som helst föredrar män... OM hon får välja förstås, men hon har inga problem med kvinnor bara de visar henne värdig först.

Den senaste månaden har Savannah, vår Ukrainska Bönas dotter varit skendräktig med allt vad det innebär.

Mullat på sig även om hon inte fått mer mat än vanligt.
Småsur.
Bäddat sönder X antal filtar.
Mjölk i pupporna.
Trött.
Kroniskt hungrig.

... men nu... håller hon på att återgå till sitt vanliga jag och hennes ögon börjar få tillbaka den "rätta glöden". Hon är glad igen... Tror inte hon vantrivts under skendräktigheten, men hon har haft ett "tungsamt sinne" som nu har vänt.



 
 
 
 
 


Nu ligger vår bruna prinsessa och sover bredvid vår svarta batgirl. Trötta och mätta efter att ha sprungit i grusgropen med Jackson.

T håller på med maten och jag har ett bord att duka.

Må gott.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kul att Du har lust att skriva några ord...