Strumpor att älska

¨

Söndag och vi bestämde att inte stressa... inga måsten... Den enda tid vi hade att passa var när sonen skulle komma förbi innan matchen och äta och lämna Bill. F har ännu inte kommit hem så jag fick rå om sonen två dagar i rad. En lyx.

På förmiddagen blev det att springa för flickorna på den nedlagda golfbanan. Det blev inte så himla mycket spring då skarsnön slet hårt på deras tassar... Men några dobermannvarv blev det allt och det verkligen syns hur de springer och skrattar.

 

Sonen kom... åt...vilade... lämnade Bill och stack på match.

Jag blev så himla lycklig när jag fick se vilka strumpor han satt på sig för att slippa frysa. Min mamma stickar strumpor i alla möjliga färger och dessa föräras vi vid högtidliga tillfällen. Ibland har hon gått bananas och strumpornas färger innehåller hela regnbågens spektra... Sådana strumpor kan jag bara  älska och varje gång jag sätter på mig någon av mina blir jag lika glad... Till sonen (hennes barnbarn) var hon aningen återhållsam med endast turkosblå. Sonen är nöjd och varm om fötterna.

Just nu... doftar våningen av nybakat bröd och både flickorna och Bill ligger i djupaste sömn och sover på maten.

Sonen spelar match och jag håller allt tummar för att de vinner.

 

 

Dags för mig att hänga lite tvätt...


Må gott