Undrar om jag är på "dösidan eller om jag är på bättringsvägen"

T började jobba igår och jag har fortsatt sjukstuga. Sover mest och vilar däremellan, orkar inte mer. Igår klädde jag dock på mig annat än morgonrock då jag var tvungen att gå ut och rasta flickorna. Det är ju inte meningen att T ska åka 7 mil för att ta ut flickorna i parken på lunchen. Så... jag klädde mig i finaste muminoutfiten och smög ut när parken utanför var tom. Flickorna förstod läget och var supersnabba på att göra toalett... sedan upp till våningen och sova lite på det.

Flickorna vårdar mig så mycket de kan och förmår.

Igår vaknade jag av att Julia stod böjd över mig där jag låg i soffan och sov... Hon gör så, när någon är dålig eller som hon uppfattar dålig, då ställer hon sig och luktar på personens utandning. Så vaknade jag igår... hon stod helt still böjde över mig och drog in min utandning. Efter det måste hon ha "snackat med Savannah" för de lade sig nedanför soffan och flyttade sig inte förrän jag gjorde det.

Jag hämtade deras bäddar och lade dem nedanför soffan och där låg vi nästan hela dagen. När jag gick på toa, hade jag två dobermannflickor med mig in på toaletten, sedan åter till soffan och de till sina bäddar på golvet.

Samma sak idag... där jag är, där är de och Julia vill gärna checka av min utandning med jämna mellanrum. Undrar om jag är på "dösidan eller om jag är på bättringsvägen".

Sedan sonen föddes har han varje påsk fått ett påskägg fyllt med allt från roligheter, handsprit till godis och sedan han träffat F, får även hon ett ägg.

Årets ägg är klara och det beror inte på att jag varit ute och handlat idag, utan på att jag förbereder detta under en längre tid... Nu är de i alla fall färdiga och jag hoppas att jag är frisk snart så jag kan få ge dem äggen. Om inte, får T åka till "Huset på höjden" och lämna över dem.

Nu har jag lite att torka upp från golven. Den ursnygga (läs Julia) har rört sig och uppenbarligen är hon inte i form att städa upp det hon dräller. Sedan blir det ryggläge i soffan.

Må gott