fredag 26 februari 2010

"Himla stort syskrin"

.
Idag har vi haft vårtemperatur och det droppar utanför vårt fönster. *LER* Även om vi gått i en dimma med våt nederbörd har det ändå känts som om vintern håller på att ge vika.
.

.

.

.

.

.
Nu börjar mitt "syskrin" ta form... Här förvarar jag nästan alla mina skatter i form av tyg, band, snören och tråd. "Ett himla stort syskrin" säger T att jag har. *JÄTTENÖJD*
.
.
Igår fick jag ett "uttråkigsryck" och sydden en kudde av tyget som blev kvar av sonens "draperigardin". Sonen... som är en vänlig och uppmärksam kille berömde och uppmuntrade mig i min kreativa och konstnärliga symaskinsorgie. "Oj då mamma, vad fint Du gör"... *ASG* Han sa det till och med UTAN ironi.
.
,

.

.

.
.

.
Nu ligger kudden på sonens säng, som en udda blomma bland det marina blå-röd-vita kuddarna. Det innebär att jag MÅSTE byta alla kuddar i sonens säng för att det ska "stämma". *skrattar åt ilandsproblemet jag själv skapat i sonens rum*
.
.

.

.
Igår kväll hade vi manikyr och pedikyr på schemat. Både Snyggingen och Bönan fick fram- och baktassars klor klippta. Detta sker med ca 10 dagars mellanrum... Eller rättare sagt... vi hör när det är dags... När vovvarna kommer och det "klickar i parketten" och det låter som om de har "steppskorna" på sig... då är det dags... En Dobermann ska inte höras i golvet när den går. Nu hörde vi båda vovvarna.
.
.

.

.
Undrar om jag ska ta och måla Bönans klor röda nästa gång... eller om det skulle passa med den "franska manikyren" *fnular lite*
.
.
Just nu ligger TantKarin i Bönans bur och snusar... Bönan vågar inte ens stoppa in nosen där. Risken är att hon får en klo som smäller till rakt över ansiktet och det vet hon. Med andra ord... Bönan har buren på nätterna och TantKarin på dagarna. En rättvis fördelning kan tyckas. *LER*.
.
.

.
Nu ska jag gå ut och hjälpa T att skotta undan snön som nyss rasat från taket och som väckte ALLA våra fyrbenta... Snyggingen och Bönan talade ljudligt om att "här vaktar vi och någon snö är inte ok att det DUNDRAR ner"... något vädrets makter STRUNTADE i och snön VRÄKTE ner från taket och JÄLARS vilken DUNDER det ljöd och vilken SNÖHÖG det blev.
.
Må gott... JÄTTEGOTT.
.

2 kommentarer:

  1. Våran dobbis hör vi hela tiden - har fått för mig att alla dobbisar hörs i parketten. På sin höjd att vi inte hör henne lika mycket när vi precis har klippt klorna, men dagen efter så hör vi dom igen! Även om det är veterinären som klipper klorna, så hörs hon när hon kommer tassande.

    kram.

    SvaraRadera
  2. Hejsan Carina...

    Jag har hört och läst att en Dobermann inte ska höras
    Å just nu (även om de är nyklippta) kan vi höra någon klo hos Bönan klicka och någon hos Snyggingen också... MEN det beror på att vi varit lite för försiktiga i kloklippet och därmed har pulpan fått chans att växa sig längre och då blir juh även klon längre en den bör vara. Så i kväll ska T och jag klippa så långt in på de klorna det bara går utan att skada pulpan för mycket. En liten bloddroppe gör inget men vi vill inte ha "fontän". Vi har sådan där blodstillande pulverburk står bredvid som vi doppar klon i om det skulle behövas. Vovvarna ska i kväll tassa fram utan klick. *LER*

    Första sommaren vi hade Snyggingen skadade han en klo så illa att vi var tvugna att åka till veterinären och ta bort "kloskalet" och frilägga pulpan... Veterinären berättade då för oss att klon hade varit för lång (och den var inte jättelång men klickade däremot) och därmed utsatts för större risk att bli "knäckt" när han sprang. Vilket det också blev... Efter det har vi hållit dem jättekorta. Vill inte att ska bli så igen... ISSES vad det blödde och varade ur klon när hon skar/hyvlade och drog bort kloskalen runt pulpan. *Ryser vid tanken*

    Må gott

    *KRAMAR om`na*

    SvaraRadera

Kul att Du har lust att skriva några ord...