söndag 16 februari 2014

Sidensvansar har anlänt

 
 
 
Är det meningen att vi ska duka under av mörker och skitväder eller har det något syfte? Tar gärna emot förklaringar hur förvirrade och långsökta de än må vara... bara det är en förklaring.
I min egotrippade och hypokondriska värld är detta något som BARA drabbar mig. Allt skit från regn och slask till magsjuka och nageltrång, så fort någon nämner detta... kommer även jag i min värld drabbas. Jorå... även om jag inte fåååååååår magsjuka eller nageltrång, så finns ju alltid risken, eller hur och om risken finns... då är faktumet där. Jorå... så är det allt.
 
Hur gör jag då för att fixa tillvaron när allt är så himla överhängande... en bra frukost. Det gäller ju att ladda och då startar jag morgonen med att vara vrålhungrig.
I morse blev det en c-vitaminchock med yoghurt, fettpåslag av en rostad macka med så mycket smör på att min tandläkare lätt skulle kunna göra en tandavgjutning efter att jag bitit en tugga genom pålägg, smör och smörgås... Inte illa det... Till sist toppade jag med en himmelsk latte och detta med T sittandes mitt emot, hummandes och högläsande i sin del av tidningen, som jag förövrigt redan läst. Han är liksom lite rädd att jag missat något och det är inte bra.
Nu kan man tro att jag ska vara mätt och färdig att ta mig an världen... inte då. Det är nu den stora renoveringen börjar... Ni vet... duscha, måla på ansiktet och fixa lockarna. DET tar tid... jag lovar... det tar tid att fixa renoveringar.
Nu världen är jag redo...
 
 
 

 
 
ÄNTLIGEN... har det dykt upp andra fåglar än grå och kajor.
Sidensvansarna anlände i morse straxt efter frukosten... De kom till vår lilla plätt, som en skock skrikiga och stökiga tonårspojkar i flock. De tog över HELA plätten, vilket i och för sig inte är så svårt med tanke på storleken, och de gjorde slut på alla äpplen vi trätt ner i buskarna. Hela jag blev lycklig över tillskottet av ny sort... väntar dock ännu på svanarna som uppenbarligen inte tycker vår plätt duger. Misstänker det beror på bristen på vatten... eller?
 
 
 
 




Nu go´vänner är det dags att kolla om jag fuskmålat skrivbordet.

Må gott


2 kommentarer:

  1. Så kul med fåglarna! Har inte sett en enda sådan hos oss!
    Kramar Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi hänger i fönstret, jag och TantKarin för att kika på härligheterna. Tanten för att jaga och jag för att det är kul. Olika sätt att se på vad som roar.

      *KRAMAR om`na*

      Radera

Kul att Du har lust att skriva några ord...