Söv ner mig...

 

 

 

Jag försöker verkligen... på sant... jag försöker, men det går inte alls något bra. Näe... det gör det inte. Jag försöker se med glädje på att sonen åkt till Thailand... och visst kan jag förstå att han tycker det är härligt, roligt, spännande... men för mig är det en mardröm. Skulle det gå att söva ner mig i fjorton dagar och väcka upp mig när sonen står säker på Moder Sveas feta mylla... go for it.

Jag försöker se med glädje på att snön snart är ett minne blott och vi går in i månaden mars om några veckor... Så... mars och april... årets värsta månader. Skitigt, luktar apa och den bleka solen avslöjar ALLT... och då menar jag AAAAAAAAAAAAALLT.

Jag försöker se med glädje på det mesta... men just nu är det aningen svårt, när oron gnager i min mage och månaderna mars - april står för dörren... men det går inte.

Jag har gått så långt att jag köper pärlhyacinter, choklad, franska ostar och fuldansar i hallen samtidigt som jag sjunger med och trycker i mig choklad... Kan säga att inte ens det hjälper mig att se livet lite ljusare just nu...

 

Näe... söv ner mig och väck mig när sonen är hemma. Då kanske jag blir mitt vanliga jag igen. Då kanske mars och april blir lite mer trevliga och chokladen, franska ostarna och fuldansen är lycka igen.



 

 

 

Undrar om det blir aningen bättre om jag... åker och shoppar?

Må gott... jag väntar på att sonen ska komma hem.