För någon vecka sedan fick jag körsbärskvistar av en arbetskamrat... E... Hon hade beskurit träden och förärade mig några knotiga kvistar... kvistar utan tillstymmelse till liv... tomma på löv och blommor.
Dessa kvistar ställdes i en vas med vatten och nu är de fulla med små skira vita körsbärsblommor och mitt i vår snorigaste och eländigaste sjukhelg förgylls vår tillvaro av njutning. Små vita blommor kan göra livet lite lättare även om snorpapper och nässpray är i fokus.
TantKarin sliter med oss sjuklingar. Det är hennes uppgift att vårda, men när solen skiner som bäst i fönstret i matrummet, då glömmer hon allt annat och lägger sig på strimman. Då har vi ingen tröst och då kan jag ärligt säga att det är synd om oss.
Idag... har vi saker vi ska försöka göra, även om det bär emot och vi är luddiga i huvudet av förkylningen. Vi (läs T) ska rätta till ett par tegelpannor på taket. Klart obra om det regnar in. Vi ska ha på gödning i häcken på baksidan. Den är lite klen och behöver allt gott den kan få... till skillnad från min egen häck (läs ändlykta) som definitivt inte behöver någon mer "gödning". Det jobbar jag på. Ska bli mindre mjuk i kanterna...
Vi ska även göda gräsmattan som för några veckor sedan fick kalk... Måste göra något med den där "gräsmattan" som mest består av mossa och ogräs... Dock är det grönt med det är gräs vi vill ha. Jorå... för att vara sjuka har vi lite att pyssla med. Har sagt till sonen att vi bär på pesten och att han inte bör komma hit, för fy attan för denna förkylning. Det är ingen vanlig rackare.
Må gott
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kul att Du har lust att skriva några ord...