När jag igår gick och deppade som mest över min hundlösa situation ringde mobilen... Sonens F var i andra luren och hon frågade om jag hade lust att komma till Stadsparken och träffa 11x2 kg kärlek... Bill och Asta.
Jag hoppade i de färgglada tofflorna och på fem minuter stod jag där... i fjärilsträdgården... En liten rund inhägnad där det är perfekt att låta 22 kg kärlek springa av sig.
Det är något visst att se hundar av samma ras leka. Det är på lika villkor... de pratar samma språk "utan brytning".
Jag stod där i fjärilsträdgården med ett stort brett leende och hade svårt att slita blicken från dessa två kärleksbomber innerliga lek.
Nu fortsätter min dag med "hörapparat och lunch".
Må gott
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kul att Du har lust att skriva några ord...