När det "brummar i rumpan"

Vi har spenderat ett dygn i Paradiset... Även om det varit molnigt, till och från ska jag väl tillägga, har det varit varmt och så himla härligt. Lallade runt i "muminshorts" och bikiniöverdel utan att frysa det minsta. Försökte att låta bli att plocka sten då min rygg fortfarande är "ond"... Det gick så där kan jag säga... en och annan sten åkte upp och vi kunde inte låta bli att plocka rätt lite av kajen som rasat.

Så... hittade jag T med huvudet i hålet i soffan. 

- Vad gör Du? frågade jag.

- Kollar. Fick jag till svar.

- På vad då? fortsatte jag.

- Humlornas bo, hörde jag långt ner i soffhålet.

Till saken hör att, vid tallens stam som soffan är byggd runt , finns ett smalt hål där vi sett att humlor flyger in... och igår kväll när vi satt på soffan och löste korsord hörde vi hur det "brummade i rumpan". Kan förtydliga att det INTE var någon av oss som "släppte väder" utan det var ett gäng humlor som levde rövare där i soffan.

- Killgrej, mumlade jag. 

För så är det... jag kan för mitt liv inte se en flicka/tjej/kvinna frivilligt sticka ner huvudet i ett soffhål för att "kolla på humlornas bo".

Vattennivån... ännu lägre.

Vet i katten hur det ska gå i sommar... Blir svårt att ta sig ut med båt... och gå är inte att tänka på. Vi får i alla fall ta upp båten och laga alla "gropar" som blir i botten. Det är många stenar och grund vi stöter i.

 

 

Vi hittade ett annat bo som inte är lika välkommet som humlornas.
I en av fågelholkarna har de små rackarna byggt en bo... DET vill vi inte ha där... eller rättare sagt, vi vill inte ha något getingbo alls i Paradiset.
Jag tillhör en av de där personerna som är hyperallergisk mot getingstick och som alltid bär med mig en EpiPen... en sådan där "automatisk injektionspenna med en engångsdos adrenalin (epinefrin) och används som akutbehandling vid en anafylaktisk chock. Epipen är ett receptbelagt läkemedel" .

 

 

Nu är getingboet ett minne blott... Vi har åkt hem och förbereder en midsommar.

Må gott