Vi sörjer fortfarande... och ibland är tårarna nära... de bränner under ögonlocken och är svåra att blinka bort.
Vi hör fortfarande hennes mjuka tassande över golvet och hennes nöjda suckar när hon håller på att somna.
I veckan hämtades hennes aska och någon dag... när sjön ligger blank och solen skiner från en molnfri himmel ska den spridas i sjön... där SnyggÅke och min farfar redan har sin sista vila.
Där ska vår lilla Ukrainska prinsessas aska få famnas av vattnet i det Paradis hon älskade att vara.
Må gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kul att Du har lust att skriva några ord...