Igår var vi på fest... och som alltid överträffar värden och värdinnan sig själva. En fantastisk gormetupplevelse där "smaklökarna dansar av njutning"... Jorå... jag lovar... ingen går hungrig från deras bord och jag njuter varje sekund av både mat och sällskap. Innerligt tack.
Värden plockade fram den "lilla" wokpannan och fixade skaldjur och majs i en vin/vitlök/chili- blandning... jamen va... Bara att doppa brödet i det spadet var att "dö för".
OCH... efterrätten... Ett himmelrike för en glass- och godisälskare som jag...
Måste lära mig att inte äta tills jag inte kan röra mig... svårt när ALLT och då menar jag ALLT är så himla gott.
Vi vaknade i morse, fortfarande mätta och aningen doftande (läs stinkande) av vitlök... så mycket att vi skulle kunna sänka en ko...
Väderleken visade på mulet och småregn, men vi hade behov av Paradiset så vi packade och åkte dit...Det var ömsom mulet...ömsom sol... men inget regn.
Som vanligt har vi svårt att bara sitta utan tog tag i den turkosa trappen... Jaajaaa... Farfar hittade en fin (i hans tycke fin) turkos färg som han målade grunden och trappen i... jag lovar... det syntes över hela sjön och färgen sitter som berget. Även om vi i 20 år tid målat över med svart... så kommer det turkosa fram... Nu är trappen ännu en gång svart...
Nu dags för lite fruktsallad.
Må gott
Det borde vara förbjudet att visa sådana läckerheter på bloggen!! Önskar mig faktiskt en wokpanna, undrar om jag får en?
SvaraRaderaKramar Eva
Jag ber om ursäkt :-)
Radera*KRAMAR om*