Det där med glasögon

Den 19 september förra året tog vi hem alla stora pelargonier från Paradiset. De flesta ger jag bort då vi inte har någonstans att vinterförvara skönheterna, men en fick bli med hem till våningen en vit Mårbacka. Den har stått i "pigkammaren" och växt sig hög och gänglig men på juldagen klippte jag på inrådan av moderskapet ner den. Nu håller den på att skjuta skott och jag hoppas innerligt att den ska klara sig hela vägen tillbaka till Paradiset i vår.

Jag kan väl inte påstå att jag har "gröna fingrar" och orkidéer som inte kräver så himla mycket mår finfint hos oss. Ska villigt erkänna att jag inte har den svåraste sorten i min vård, men de vi har här hemma har gått "bananas" och har nu massor av stänglar med knopp som kommer och jag misstycker inte.

Hemma hos oss är det i stort sett som hos alla andra. Högar med tvätt ligger och väntar på att strykas och tvättställningarna verkar ha fått permanenta platser i matsalens ena hörn. De åker snabbt undan vid de tillfällen vi får besök, vilket inte är jätteofta i dessa tider.

I morse kom Bill på besök och i denna kyla såg han ut som en lite humla i sitt täcke. Av någon anledning får han väldigt svårt att gå när han har "humletäcket" på sig...

...och som vanligt har jag missat att boka tid hos frissan så håret ser ut som om det fått en duvning av elvispens degkrokar. Ska ta tag i det.

En annan sak jag ska ta tag i är nya glasögon. Gäller att hitta några som inte ser ut som ett stort cyklop på mig. Jag är ju inte jättestor och dessa är ett par juniorbågar, och modet det senaste åren varit STORA bågar och det fungerar inte. Om bågarna är stora ser det ut som det bara ett par glasögon som kommer gående. 

 

Nu kommer snart sonen och F för att hämta 11 kilo kärlek och jag ska ta tag i stryktvätten. T är ute och låter Julia få spring och jag är glad att jag slipper gå ut i kylan.

Må gott

I´ll be back.