Idag trodde vi inte att vi skulle få se ljuset alls, men det fick vi. Vi var lite trötta på allt mörker och bestämde oss för att ändå gå ett varv vid Paradisets strand, men vi hann inte mer än utanför stan så såg vi att vi åkte mot en ljusare tillvaro. Vi fick till och med se lite sol, med betoning på lite. Hade inte storkameran med utan T;s mobil kom till användning.
När vi gått halva rundan mötte vi Attila och hans "gammelmänniska". Den stora stolta rhodesian ridgebacken som Bönan lekte med när han var runt året gammal. Attila är nu åtta år gammal och så himla fin, lugn och mjuk. Han fick sig dock en utskällning av Julia när han ville kolla hennes bakre regioner lite för närgånget, men han fick en fin fläck där Julia kissade som han uppvaktade flera gånger. Himla fin fläck det där.
När Julia och Savannah löpte (inföll april - maj) har Attila tidigare år smitit hemifrån och satt sig på bryggan och spanat suckande ut till Paradiset. Där ute finns något himla rart. En tidsfråga innan den mogna herren simmar de 900 metrarna.
Nu fortsätter vi med något gott att äta.
Må fint.
I´ll be back.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kul att Du har lust att skriva några ord...