Snart är fönstren klara

 

 

Vi gråter och vi firar... himla konstig känsla, men så är det. Vet inte hur många gånger vi sagt... "kommer Du ihåg när Åke gjorde..." eller "jag minns när Åke gjorde..." och så har tårarna stigit i ögonen.

I tisdags fick vi hem urnan där askan efter vår Snygging ligger... då brast det ordentligt för mig. Det blev så definitivt... så slut... så...

Men... som Love, grannpojken sa... "Jag tror Åke är med min farfar på ett moln och äter köttbullar och makaroner"... Jag hoppas innerligt han är det... På ett moln, med Loves farfar och äter köttbullar och makaroner.

 

Vi har också firat T som fyllde år igår och det med middag och presenter. I morgon ska han firas ännu mer med mina föräldrar. Jojo... det gäller att ta tillvara på alla firningar man kan för man vet aldrig när tårarna flödar.

 

 

 

Idag for vi till Paradiset och målade fönsterfoder. Snart är fönstren klara och det har tagit många år att komma till detta stadie. Att renovera ett hus som man bara har tillgång till under sommarhalvåret tar sin tid och hur gärna man än vill... går det inte att göra något under vintern.

 

Idag såg vi att tärnan byggt bo och ligger och ruvar långt ut på piren. Det gjorde hon inte förra helgen så fort har det gått. Tycker dock hon valt en illa dum plats att ligga på och att föda upp sina bäbisar på. Nästa gång vi åker ut måste vi stänga av piren så inte liten Böna traskar ut och äter ägg... För hon är hungrig... vår Böna och i det läget misstänker jag att hon inte har några skrupler.

 

Nu go´vänner är det tid att fixa något att äta...

Och ännu en gång... innerligt tack för alla sms, mejl, blommor, kramar och telefonsamtal.

Må gott