tisdag 5 augusti 2014

Otippade presenter

 
 
 
Gårdagen var en överraskningsdag. Först kom sonen och stannade en HEL timme, även om hans telefon gick varm av både samtal och sms... så var han hos mig och vred runt funderingar om tatueringar (som jag förövrigt inte gillar), mat och framtida semestrar. Han berättade om Turkietresan han och F gjort och vad som är för- och nackdelar med en STOR kontra liten resväska. När han satt där i köket och åt kycklingspett och potatissallad till "frukost" var jag varm i hela hjärtat... så älskad och MIN... son.
 
När sonen åkt, packade jag in Bönan i bilen och styrde hjulen mot Paradiset... Vi landade på ön med en 32 grader varm bris... Bönan och jag badade och låg en stund på bryggan... En timme senare... 

 
 



... blåste det 16 sekundmeter och det åskade så det dånade mellan bergen... och regnet kom som en vägg från öster. Jag trodde inte Bönan och jag skulle fixa att ta oss hem, men när det regnat klart, blev det POFF... vindstilla. Då skyndade vi oss att åka över sjön samtidigt som Tors hammare ven över himlen.





Idag kom Maria J, Ni vet hon med fölshowern och fikafrossan för några veckor sedan... Hon hade besökt Irland och hade present med till mig. Hon klev in, klädd i vitt och chockrosa... blond, brun och innerligt glad... Bönan blev till sig av lycka och viftade på lilla kotten hon har där bak...
 
Första presenten var en plåtskylt... DEN ska vi ha vid vår entrédörr... Jamen fattar Ni... Den är ju perfekt. En Dobermann... och den är i svart och vitt.


 



Sedan hade vännen Maria J varit på loppis... DET är spännande för då kan det slinka med vad katten som helst och det gjorde det idag också.
 
Present nr två... EN Princesse-våg... Ni vet... att väga sig själv på. Undrar om hon har någon baktanke med det där med vågen... För mycket franska ostar och choklad... eller...
När jag väntade sonen och sprängde 20 kilos vallen en bit in i grossessen, då jag mer liknade en strandad sjöko än människa... då kastade jag ut vågen och sa att jag "ALDRIG kommer ställa mig på en våg igen".
Vågen Maria kom med är cool och får stå framme och glänsa i svart och guld, men jag kommer INTE ställa mig på den. Noväj.




 
 
Present nr tre... Ett litet Rydbergsglas... sherryglas...
Nu har jag två Rydbergsglas. Ett snapsglas och nu denna lilla skönhet. Har inga planer på att spara på sorten, men de är kul att ha.
Nubbeglaset är ett arv efter farfar och det pryder sin plats när det är dags att sjunga "helan går"... Nu får det sällskap av ytterligare en i familjen Rydberg.
 

 
 




Jättetack för allt fint.

Nu... fortsätter vi tisdagen med att... städa.

Må gott


7 kommentarer:

  1. Härligt att läsa om din kärlek till sonen, blir varm i hjärtat varje gång. Och du det där med att spränga viktvallar, 35 kilo gick jag upp med min son. Där kan man snacka sjölejon....Herregud, att det ens är möjligt...
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jisses... där ligger jag i lä med mina ynka 25 kg som jag slutade på innan han kom ut :-). Vad jag inte förstår är hur man (läs jag) kan gå upp så mycket och det som kommer ut endast vägde 3,3 kg. Kan väl inte ha 22 liter extra vatten i kroppen som skvalpar runt?... eller???... Fast... efter fyra månader var allt borta och lite till. Blev mager som en skrika och var bara skinn och ben. Inte snyggt det heller.
      Som min mammas farmor sa... "Fet och fin". Ska hålla mig till det.

      *KRAMAR om`na*

      Radera
  2. Fina presenter du fick av din vän! Att väga sig är inte kul men det händer att jag ställer mig på vågen nån gång om året. Jag gick upp 24 kg när dottern låg i magen och den vikten vill jag inte komma upp i igen.
    Ha det fint!
    Kramar Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vågen står här och pryder sin plats... Grå/svart och guld. Kommer INTE ställa mig på den, men den är kul att ha.

      Må gott

      *KRAMAR om`na*

      Radera
  3. Oj, som vädret kan skifta helt plötsligt... Tur ni kunde åka hem mitt i det hela!
    Tycker verkligen det är så läckert att Bönan, och tidigare även fina Snyggingen, åker båt som om de aldrig gjort nåt annat, häftigt:-)
    Vilka fina presenter...skylten framförallt...
    Duktiga Bönan som har blivit så duktig i plurret, underbara bilder du hade satt in i tidigare inlägg❤❤
    På torsdag ska jag åka till Helsingfors och besöka World Dog Show 2014...176 dobbisar anmälda...21200 hundar sammanlagt...ska bli skoj! Hoppas där är några fina dobbisar i alla fall...
    Ha en fortsatt go vecka
    Kramar från oss i Skåne

    SvaraRadera
    Svar
    1. I väderleken går det verkligen undan när vi är i Paradiset. Vi kan sitta mitt i sjön... för det gör vi när vi är där... och se och höra hur det åskar och blixtrar och regnar runt om... men vi har strålande sol.

      Det där med båtåkandet har aldrig varit några problem med varken Snyggingen eller Bönan.
      Förra sommaren tog jag och båda hundarna ensam och åkte över till Paradiset. De låg snällt på bryggan och väntade medan jag gjorde iordning båten för färd och de satt fint kvar i båten medan jag förtöjde den och kallade upp dem på land.
      När Snyggingen var riktigt trött, kunde han vid hemfärd lägga sig och sova på överfärden och brydde sig inte det minsta om det var vindstilla eller blåste 15 sekundmeter. Bönan kan vara lite orolig vid hemfärden men aldrig på ditfärd. Tror det är ivern att får springa loss på ett stort fält där bilen står som lockar.

      Vad kul att åka på World Dog Show... och så många dobbisar som är anmälda. Fattar inte att jag kunde missa det... men jag har heller inte öppnat en hundtidning på hela semestern. Det är inte funnits tid till det.

      Har Ni vägarna förbi oss är Ni välkomna in... Fast det blir ju en omväg på många mil :-)

      Må himla fint och ha det kanonkul i Helsingfors.

      *KRAMAR om`na*


      Radera
  4. Tack snälla för inbjudan, men vi flyger dit, lata och bekväma som vi är... Så det är svårt att be kapten göra en liten x-tra sväng ;-)
    Jag avlägger en liten rapport när vi är åter.
    Ha det gott
    Kram

    SvaraRadera

Kul att Du har lust att skriva några ord...