När självförtroendet sviker

 

 

Så där ja... så var det det där med att tro på sig själv och känna att man är bäst... eller i alla fall duger. När självförtroendet sviker och det inte spelar någon roll att man får höra från MASSOR av människor runt omkring att man är bra och älskad... och det ändå inte räcker... Att fundera på livets val och inte val... och att vara medveten om att, inte välja är också ett val. Att inte känna sig behövd och eftertraktad är en form av psykisk misshandel som människan är expert på att utsätta sig själv för, även om det INTE stämmer. Att anamma "jantelagen" och tro på människors felaktigheter, även om man innerst inne vet att det som sägs är fel... Där är jag nu. Jag har en liten figur som sitter på min axel och VRÅLAR i mitt öra att jag inte duger och när den lilla figuren inte orkar vråla... så sitter den lilla och viskar så som Gollum i Sagan om ringen.

Med andra ord... jag är inne i tycka-skit-om-mig-själv-träsket. Självömkan, idioti, dumhet, kallade det vad Ni vill... DÄR ÄR JAG.

Ge mig någon dag eller kanske någon timme, så är jag ur träsket och är mitt vanliga fantastiska jag igen.

 



 

 

För övrigt... nu julas det för fullt i vårt lilla hus. Den nya stereon är än så länge fungerande och jag har på ett USB lagt in över 250 st jullåtar i olika versioner. T är väl inte jättelycklig över musikvalet, men så här är det fram till nyår och han har insett att det är bara att gilla läget.

Första julklappen är inhandlad och idag ska ljusstakarna fram.

Må gott...