Njutningsfull och djuplodande trappsittning

 

 

Min hjärna fungerar ibland som ett barns hjärna... Det kanske är så att alla människor har det så, men jag är av naturen nyfiken och vill veta VARFÖR och ställer också den frågan... VARFÖR?

Ibland, kanske men inte ska ställa frågan utan bara låta det vara, för alla människor är inte bekväma med... VARFÖR... eller HUR kommer det sig och då är jag tyst... men i mitt huvud snurrar det... VARFÖR.

 

Jag har några goda vänner där jag inte behöver vara tyst med VARFÖR eller HUR kommer det sig, då dessa har samma nyfikenhet på hur omvärlden fungerar. Vi kan snurra runt i massor av olika och ytterst vetenskapliga studier av både det ena och det andra utan att ens blinka över vad samtalsämnet handlar om och inte är vi "kräsmagade" heller.

Igår hade jag en sådan njutningsfull och djuplodande "trappsittning" med Maria. Maria lärde jag känna när vi gick på gymnasiet. Efter studenten tappade vi bort varandra, men när sonen var ett år fann vi varandra igen... för att tappa bort. Nu... för snart två år sedan hittade vi varandra igen och denna gång bor vi bara några kilometer från varandra. Hon bor i "vår femkilometersrunda" och jag brukar ringa och fråga om hon är hemma och kan bjuda Snyggingen på vatten.

Innan jag visste att Maria och hennes familj bodde i "vår runda" fick jag under varma sommardagar släpa på en vattenflaska för att inte utsätta Snyggingen för värmeslag.

 

Som sagt... igår... på halva vägen stannade vi hos Maria och i skuggan på hennes yttertrapp satt vi... Snyggingen hade fått sitt vatten och vandrade mellan skugga och sol och Marias och mina samtalsämnen var skiftande. Vi hann på denna lilla stund djuploda om "myrors dygnsrytm - den perfekta avföringen - livet efter döden - hur stort är universum - makeup - bra filmer och till sist barnuppfostran". Jorå... detta avhandlades på ca 25 minuter. 

 

 

 

 

 

Idag... blir det ingen sittning med "Snillen spekulerar" på Marias yttertrapp. Idag ska jag köra ett träningspass med Snyggingen på baksidan av vårt hus. Misstänker att det är för varmt för att utsätta Snyggingen för en femkilometersrunda i gassande sol och på vår baksida är det en skogsdunge med en liten öppning där jag kan träna ett tag. Snyggingen får vänta tills ikväll för att ta en längre runda med T. Det blir bra.

 

Må gott