onsdag 8 februari 2012

Bästa herr stadsminister...


När i livet slutar människan att tänka... när i livet upphör empatin och förståelsen för dem vi har omkring oss. Uppenbarligen snabbare hos politiker än hos andra... Jag förstår INTE hur man kan som stadsminister tycka att det är ok att slita och behöva jobba tills man är 75 år. Att lägga det som en generell ribba för vad man bör klara av. Det är en liten klick som orkar jobba så länge och alla andra ska känna sig värdelösa för att man inte orkar.
"Man kan byta jobb när man är äldre"... är ett argument... VEM I HELVETE (ursäkta franskan) VILL SKAFFA SIG STUDIELÅN NÄR MAN ÄR RUNT 60. Sätta sig i rävsaxen och jobba ännu längre, för pensionen räcker inte till för att betala av studielånet med.
Att byta jobb, bästa herr stadsminister, innebär inte att sitta i en annan ledningsgrupp eller utskott, än den man satt i tidigare... Det är inte så attans lätt att byta yrke när man gått som undersköterska eller förskolelärare utan att det KOSTAR MASSOR.
Hörru... bästa herr stadsminister Fredrik... låt de som arbetat ett helt liv få gå i pension UTAN att känna sig värdelösa och SLÄPP IN UNGDOMARNA på arbetsmarknaden. Aldrig har så många ungdomar gått arbetslösa i vårt avlånga land som nu och VARFÖR DÅ... Jo... för att vi ska jobba ända in i gravkapellet.
De som slitit ett helt liv, ska väl inte behöva jobba ända in i graven för att klara sig ekonomiskt. JÖSSES... jag hoppas det bara är en korkad tanke som sipprat ut och förvirrat sig runt bland de som slitit ett helt liv, betalat skatt och sett till att sverige fungerar och nu känner sig oerhört kränkta över att de INTE ORKAR slita med tunga och krävande yrken i minst tio år till. SKÄMS! Så där ja... Nu fick jag det ur mig.




Å när jag ändå pratar om döden... ja... jag nämnde det där med graven... Jag är ganska morbid... har jag insett. Jag planerar min egen begravning. Inte så att jag har skrivit ner hur jag vill ha det. DET är på något vis att låta det komma för nära... för nära vill jag inte ha det, min begravning alltså. Har till och med en begravningstopplista på låtar jag vill ha. Just nu är den så lång att bara musiken på min begravning skulle ta runt tre timmar och DET misstänker jag är för långt för de sörjande att orka sitta i hårda bänkar...
 
 
Annars då...*snurrar ett varv på stolen* Har inte hunnit skriva här på några dagar... Sitter hela kvällarna och pluggar. Igår frågade T när vi skulle lägga oss, hur det gått, om jag fått något skrivet. "Fyra menigar" svarade jag... han tittade oförstående på mig och jag såg hur han försökte översätta 2,5 timmars arbete till "fyra meningar"... Men jag lovar... DET VAR PERFEKTA meningar. *nöjd*

 

I arbetsrummet/renoveringsgrejrummet växer bokhögarna. Just nu har jag dem runt HELA mig tillsammans med skruvdragaren, färgburkar, spackelhink, penslar och tumstock. Nu är det så där igen, att ingen får röra mina högar för då tappar jag bort mig.
Sa till T i helgen att " det där med renovering" får Du göra själv några månader framöver... jag måste bli klar med uppsatsen i utsatt tid, men sen... då attan är jag med i matchen igen och färgrollern kommer svurra över gipsskivorna.


Just nu... är det längtan till sommaren som håller mig uppe. Vetskapen om att när sommaren är här... är jag klar med min "uppförsbacke" och jag ska vara LEDIG från böcker ock uppsatsskrivande. Jag ska njuta över att ha egentid och värme... Paradiset är bara några månader bort.


Nu...skrivdags...

Må gott

4 kommentarer:

  1. Apropå fyra meningar... jag skrattat med hela kroppen (oförskämt jag vet) men jag VET EXAKT hur lång tid det kan ta att skriva fyra meningar... fyra perfekta meningar, inte att förglömma! Vad sjutton Britt är du lika knäpp som jag, som skriver och skriver och skriver om... och om... igen och i all evighet? Sitter du också är tom på ord, eller överfull, men ändå oförmögen att formulera det du vill säga? (vet du förresten att det finns människor som inte är på det viset, jag har faktiskt träffat fler sådana och jag undrar varje gång hur det kan vara möjligt och jag blir fruktansvärt imponerad och avundsjuk!)

    Vet du (igen) vad en av mina handledare sa en gång.. jo ”enough is good”, lär dig det M, för ingen läsare kommer att se hur många timmar du har lagt ner på ditt skrivande! Med andra ord, vi talar om en mycket klok kvinna, en människa som hade/har mycket tänkvärt att bidra med! Nåväl (för att skynda på lite)… vad hände, tog jag till mig det hon sa? Absolut! Har jag följt hennes råd och lärt mig att vara ganska nöjd... Absolut INTE! Men jag kämpar med att lyckas... tränar på att vara medelmåttig och inte så noga. Pust vad svårt det är!

    Idag har jag producerat text hela dagen (en halv sida)... och ikväll blev det nästan en hel sida. Åh vet du, den senare är faktiskt (inte helt oväntat) riktigt riktigt skitdålig, men jag har lovat min man att strunta i det nu...

    Ha det gott gumman!
    Jag hoppas att du sover gott i natt och att du får till ditt skrivande i morgon!!!
    Kram♥

    SvaraRadera
  2. *Skrattar* Tack snälla för Din förståelse... Jag är överfull med ord och tankar som jag inte vet hur jag ska formulera... Känner mig HIMLA korkad, väger varje ord på guldvåg och är livrädd för kritik... Även om 100 personer tycker att jag skrivit bra... så kommer det någon lite skit och säger IIIIUUUUSSCH... och VAD TAR JAG ÅT MIG?!?!?

    Jag tar med mig Dina kloka ord...

    *KRAMAR om jättemycket*

    SvaraRadera
  3. Den där T....

    tycker att B´s ord är så "rätt på plats"!

    SvaraRadera

Kul att Du har lust att skriva några ord...