När vänner överraskar

För några månader sedan var jag och min pluggkompis MJ (som för övrigt liksom jag sliter med en egen C-uppsats) till Universitetet i en stan 10 mil från oss... var vi lite låga när vi åkte hem. Det hade varit en jobbig sittning och vi var trötta.

MJ som ALLTID är glad och får den svåraste SPSS-kursen att bli en skrattande orgie skulle innan vi åkte hem, in i en butik och kika på mattor. T och jag har länge pratat om att skaffa en pall till hallen. En sådan där lite nättare sak, och T har ett krav... DEN ska vara tung, pallen alltså, för han vill inte att den ska fara runt i hallen som några "brädlappar på glid".

 

Väl inne i butiken stormar MJ runt och lyfter på varje liten mattstump, medan jag hamnar i skyltfönstret för där... DÄR stod en nätt liten pall i aluminium... På gränsen till att vara ekivok och den VAR TUNG. Den ville jag ha... en pall  med tre ben och aningen svängda ben som möbler i bondrokoko. Den ska stå i vår hall, när hallen är klar, och på den ska vi kunna sitta när det är dags att ta på skorna. Himla bra tänkte jag... kikade på priset som inte var allt för högt, men för högt för mig just då. Misstänker att det inte var läge att komma hem med denna trebenta, ljuvliga, ekivoka och BLANKA uppenbarelse till T, när vi är inne i husrenoveringsfas typ SKITDYR och det med TVÅ hus. Så det blev ingen köp. MJ, såg min längtan och var villig att vända så jag fick köpa pallen, men jag stod emot, OCH det grämde mig.

 

 

Igår, kom MJ hem till oss... och som vanligt gör hon det med HELA sig och HELA sitt skratt. Alla blir glada när hon stiger över tröskeln och Snyggingen vet ingen hejd på glädjen. Igår när MJ kom, lastar hon ur sin bil en blank pall och räcker över den till mig och säger att "den här är Du värd"... Fattar Ni... jag fick den blanka, trebenta, ekivoka, aluminiumpallen av MJ för jag var värd den. Jag höll på att ta till STORA lipen så fantastiskt glad blev jag. TACK SNÄLLA MJ. *ler med HELA kroppen*

Nu ska jag gå ut i den inte färdigrenoverade hallen och provsitta min ekivoka bondrokokopall i aluminium och sedan ska jag fortsätta skriva på min uppsats.

Må fantastiskt.